Det blev en mycket seg jogginrunda idag. Jag hade tunga ben och de kandes som bly nar jag sprang min 6km runda i morse. Men jag kom anda in pa en bra tid (da och da tar jag tid och langd pa mina rundor med iphonen), nastan samma som vanligt. Det ar det som ar grejen att ibland nar man ar ute sa kanns det som man ar en elefant som ror sig yber langsamt och man far kampa varje steg. Vissa dagar ar det bara sa. De dagarna kan man antingen bestamma sig for att man tar en kortare tur, kor langsammare tempo eller helt enkelt bara kor pa tills man ar klar. Jag valjer oftast de senaste. Viljan tar en langt. Viljan att orka. Jag tanker typ med min duktigpetter rost ”Sara var inte lojlig nu! Om du gatt upp kl 6 och ar ute sa kan du ju lika garna gora nat av det. Var inte dum. Det ar sloseri med tid!” Ja och effektiv som man ar haller man med sin viktigpetter rost. Jora sa ar det.
Tanken ar en av de starkaste medeln som en joggare har. Med tanken kan du komma langt. Det ar ju DU som bestammer nar du inte orkar mer. Du tanker tanken i hjarnan som sedan gor att du stannar och gar eller vander om hemat. Darfor maste man ha sin pepprost med sig nar man ar ute och loptranar.

Jag brukar dela in mina rundor i olika etapper. Min langsta runda (11km) delar jag in i tredjedelar. Sa forsta biten ar jobbig, uppfor i 15 min med en mordarbacke, sen kommer nasta bit dar man glider fram genom harlig natur.. man kommer in i flaset, ratt rytm och man kan faktiskt kanna nan slags njutning, och sa sista etappen dar finns en jobbig backe men efter man gjort den sa ar det 15 min nerfor hela vagen hem. Da slapper man pa gasen. Om man kan sa tror jag det ar mycket bra att sluta med en nerforsbacke och inte en uppforsbacke for da far man sluta pa topp om ni forstar vad jag menar. Alltsa man tycker att det var positiv och skont att jogga. Det blir ett bra slut vilket man minns nasta gang.
En annan sak ar problemet manga manniskor gor ar att springa for langt och for fort. For oss som joggar for motion och halsa (jag ar iaf inte en elitlopare som vill springa maraton) sa ar det inte sa himla viktigt att det ar megalanga rundor man springer. Eller att man springer fort. Nar man springer for langt och for fort sa tar kroppen oerhort mycket stryk och man kan latt bli skadad. Man tappar latt lusten och sa lagger man ner. Jag har sagt det forrut – nar du ar nyborjare spring en runda pa kanske 2km eller om du inte kan mata bestam en tid som du springer. Spring i en takt som kanns bra, skit i om det gar langsamt alla ar langsamma i borjan! Hall dig till den har rundan ett bra tag och nar du okar pa din runda sa gor det po om po. Alltsa oka inte pa for mycket for snabbt. Ta den tid du behover. Kann efter, orkar du springa fortare och langre. Om inte sakta ner, korta ner och folj din kropp.

Senaste kommentarer